Östra Nibble

Jag bor i ett invandrartätt område i en förort till Västerås. Vi trivs här, jag och tjejerna. Den minsta tjejen har alltid kompisar ute i lekparken och det råder alltid febril aktivitet därute. Den äldre tjejen vill förstås helst flytta in till stan då busskommunikationerna är bättre där och stadslivet lockar nog en hel del för en 15-årig modeintresserad tjej, men på det stora hela så är det underbart! Lugnt, nära naturen och trevliga grannar.

Idag när jag gick ut med soporna så möttes jag av samma vanliga syn som jag gjort det senaste halvåret. En hel drös med färgade barn. Vissa flickor med hijab, vissa utan. Men gemensamt för de alla är att de leker tillsammans och att de ler!

En flicka på 10 år står och sparkar boll med minsta brorsan som är max två år gammal. Han  tar sats, backar, backar och backar lite till… Jag blir rädd att han ska backa för långt, ut i vägen, så jag stannar upp med mina soppåsar och gör mig beredd att ingripa, men det går bra. Syster har full koll. Pojken rusar mot bollen, en sträcka på cirka 20 m , han stannar upp precis bakom bollen och sen kommer den futtigaste tåfjutten jag någonsin sett.. Bollen flyttar sig cirka 27cm… En underbar syn som jag tog med mig tillbaka upp till lägenheten och som jag fortfarande ler åt när jag tänker på. 🙂

För övrigt så målar vi om lite möbler härhemma, jag och älsklingen. Det blir nog bra, när det är klart. Lite målarfärgsfläckar på golvet har väl ingen hyresvärd dött av? Och samma fläckar på favvo-mjukisbrallorna gör ju heller inget. Det hade kanske varit smart att byta om innan målningen tog fart, fast hur skulle jag då kunnat lära mig av mina misstag?

Tror att grundfärgen torkat nu så på´t igen bara.

Love /Anna <3